att ligga på ett bord och kolla upp mot stans inte lika lysande stjärnor kan bara vara så fint som det var med dig. ord är inte oändliga men allt vi sa liksom svävade upp mot himlen och stannade där, lite till höger om stjärnan som lyste starkast över oss. och våra ord är kanske oändliga
för oss.
tack.

Marie, alldeles för varm kö, "skogsbrand", skugga och bajamajor, fick börja springa mitt i allt, sönderrivna biljetter (bokstavligt talat..), sprint, fina platser, konstigt bra thåström, irriterande människor, nya människor, svarta skynket, kent, vi kan väl vänta tills imorgon, avtryck, utan dina andetag, ingenting, stenbrott, generation x och såklart mannen i den vita hatten och massa konfetti. Allt var väldigt fint.

Klockan elva var det redan 27 grader i skuggan, för att inte tala om i solen.
Folk köar redan till Kent.
Det blir mycket vatten som gäller för vår del.
Ikväll kommer bli så himla fint.
<3

Det finns vissa människor som sprider solsken runt sig vart dom än går. Man ser deras leende och det är precis som i klychan, det blir varmt i hela området runt en.
Jag ville egentligen bara säga tack.

Detta är egentligen väldigt internt, men jag tror ni alla förstår orden;
Friday är verkligen "gulle du", och har adopterat mig som lillasyster. Hon är en bra storasyster som får mig att le. :*

rädslan och paniken var alltför stor
men solen går upp som om ingenting hänt.
precis som det ska vara.

Erik, du kommer förmodligen aldrig läsa det här,
men du ska veta att du är en av de snällaste jag vet.
och du,
hoppet dör verkligen sist.

allt var fint och fult på samma gång. regnet skavde ända in i benen. det var alkohol överallt förutom i mig. vi missade kristoffer men hängde runt på fina gator och skrattade. blev uppraggade av 92or och frågade efter legitimation. gick på bajamajor och skrek på folk. fick världens sämsta hemresa men sängen full med filtar och täcken blev extra fin.

och diktafolket på dagen var jättefina. jag gillar dom.

vissa dagar är sådär extra fina. Vi firade allt lite försent, men det blev lika bra ändå. Att ta fel på en tesked och få en alldeles för salt smet är tillochmed roligt när du är mitt sällskap. Att få skoskav är roligt. (och ta av skorna och få männen på macken att skoja med oss) Allt har en tendens att bli så himla mycket roligare när du är med. Vi gör sånt som Ingen annan skulle få för sig att göra, och jag gillar det! Pannkakstårtan kommer stå och ruttna i kylen för att ingen orkar den, men samtidigt står den där med alla minnen om när vi bakade den,
du och jag.
(ni får ett jättegammalt kort eftersom att det alltid var vi, alltid ska vara vi.)

Nästan helt frisk nu! :D:D

Var i alla fall hos läkaren idag. Det var kö utanför vårdcentralen och en gumma började prata med oss. Om sin familj, uppväxt och allting. Tyckte lite synd om henne, som inte hade någon att prata med i vanliga fall. Jag skulle bli helt överbelastad om det var jag. Vi log och var sociala i alla fall. Det var en rätt söt liten tant.

Sen fick jag ta mer blodprover och sånt, har flera små hål i fingrarna nu. Efter 10 minuter av ett dåligt tv-program fick jag sen gå in till dokton. Han är lite speciell. Lite som House, egentligen.

"Oj. Det kanske inte var körtelfeber då. Eller så är den nästan över. Ja, du håller på att bli frisk iallafall, så det är inte så mycket att tjata om.
Du får komma in och göra ett test nästa vecka om du vill, för att se om det var körtelfeber. Vilket iof är rätt onödigt.
Om du inte någongång i framtiden vill kunna gå fram till någon och säga
'hej, jag har haft körtelfeber'
vilket iof också är rätt onödigt. Ja.. du håller på att bli frisk iaf!"

Var hos doktorn idag igen. Det första jag fick höra när jag när jag öppnade munnen var
"Oj."
Tydligen är det nog inte halsfluss, utan körtelfeber.
Hurra.
Fick dessutom ny medicin,
åkte till apoteket och skulle hämta den och trofan att den inte finns på något apotek i göteborg.

"Det kommer bli bra,
men det blir några svettiga dagar först."
Jag har redan haft mina svettiga dagar, gör mig frisk >_<

jag är så sjukt trött på att vara sjuk! Halsen blir bara värre och nu kan jag inte ens sova längre. Där försvann det tidsfördrivet. >.<

Min frukost,
lunch,
och middag:
ett glas nyponsoppa.

Feber: 39.9

Gör mig frisk, snälla?

Fyra timmar kvar.
Satt framför scenen och skrattade och fick fyrkantiga mönster på händerna.
Två timmar kvar.
Var iväg och mötte syskonen ett tag, och hörde på håll hur Maia hirasawa började spela. Kunde gå förbi allt folk på grund av banden vi fått, vilket var väldigt skönt! Maia är fin. Hon såg så gullig ut däruppe på scen.
En timme kvar.
Miss Li spelade på avstånd, det var synd. Men vi hörde och dansade iallafall.
Tio minuter kvar.
Lasse. klappklappklapp. Lasse. klappklappklapp. Lasse. klappklappklapp.
Och så kom han äntligen ut, och alla skrek öronbedövande högt.
Han öppnade upp med några låtar jag inte kunde så bra, men jag stod och log ändå, för allt var så himla fint. Låtarna flöt på och vi bara sjöng och njöt.
Jag dricker glögg med balkongdörren öppen inatt
jag är så trött på alla mail och koder
jag vill ha dig här på riktigt inatt
och suga liv ur din halspulsåder.
Vi skrek. Och kramades och dansade i takt hela låten. Allt var så otroligt vackert.
Hela konserten var otroligt fin. Jag saknade dock lite låtar. Dom där lite mindre kända som man älskar lika mycket ändå.
Men sammanfattningsvis så var det så bra som bara lars kan vara. <3

Allt om winnerbäck kommer senare, allt om den kvällen kommer senare. Nu har jag knappt ork att sitta upp. Vaknade igår och hade helt sjukt ont i halsen. Hemma lyckades jag få i mig en macka. Lyckades med många grimaser ta mig upp för trappan, in till sängen. Jag frös och kallsvettades om vartannat. Halvsov några timmar, men skakade mest. Mamma kollade i halsen och konstatera halsfluss. Jag har nog aldrig haft såhär jobbig halsfluss. Åkte till Kungsbacka och fick medicin, på vägen hem åt jag en halv glass. Man får lite nya perspektiv när man måste kämpa för att få i sig en del av en glass. Det är ungefär så mycket jag fått i mig på två dagar. Kom väl hem runt sex, och orkade knappt gå uppför trappan. Jag har inte tagit mig ur sängen sen dess. Jag kan inte stå upp på grund av all feber, benen bara viker sig.

Anttila
choklad
cider
vitlöksbröd
kuddar och täcken
filmer
ett gameboy

och jag

i uterummet.
Nu är det bara att vänta på regnet. <3

Såg Finding neverland igen. den är så fin. så otroligt fin.
"Excuse me, you're standing om my arm."
"Oh, I'm sorry, but you are under my bench"
jag borde vänja mig vid att den är fin, men jag kan inte riktigt. jag gråter varje gång. och Peters ögon på slutet är ju bara så otroligt fint. åh, se den, ni som inte gjort det!

(och bara en sak,
jag slår er inte om ni kommenterar,
bara så ni vet)

(åh vad jag bloggar idag, förlåt till er som fortfarande läser, hur få ni nu är.)

Hellsongs sjunger we're not gonna take it,
och jag tänker på 20timmars festivalen. Hela trappan gungade.
Varje hand i luften visade att vi inte skulle ta någon skit.
Varje kram visade kärlek.
Jag satt bredvid Andrea och Therese och hellsongs var precis framför oss,
allra längst fram.
Det blåa ljuset svepte över oss gång på gång
ögon som kisade.
Hjärtan som dunkade.
Allt var så fint.

"dom kanske krossar mig en dag, men tills dess var det jag som vann."
det finns så mycket att citera. så mycket att göra. men jag är så otroligt okreativ just nu. jag kan inte ens få ihop orden till en dikt. kanske för att jag har ett överflöd av dom? d, jag håller med dig, dem ser lite ut som en fisk. jag vill på festival. fast egentligen vet jag inte om jag vill det, just nu. jag är så trött. jag vill nog bara lyssna på lite danspop och dansa runt med människor jag gillar. som på berg 211.
stjärnfallet är jag
och du är himlen jag föll från
idag.
stjärnfallet är jag
och du är himlen för mig
varje dag.

Orken sinar. Webdesign känns så otroligt onödigt just nu, men almedal sjunger fint för mig nu när allt kallt är skönt. och jag som brukar hata kyla vill bara dyka ner i ett hav av isbitar. för allt går sönder i värmen. det är så kvavt att vi knappt kan andas och jag hoppas innterligt på lite renande regn. så vi kan börja se.
allt.

Fina dagar på kössö. <3

sommar är något speciellt. fast nu är det lite för varmt. allt smälter bort. jag med.

Vattenpipa med finaste på berget,
jag gillar sommaren.

jag var vaken för att se det ljusa börja gå upp, men jag orkade inte se mer. Mina ögon var för trötta, de bländades av något så ljust. Efter alldeles för många timmar sommarsömn med en filt över fönstret lyste dock era ord mer än någon sol kan göra, och mina ögon var redo att ta emot.
åh vad jag älskar er.

Folk säger att jag skriver bra, medan jag själv undrar
vad det är jag gör bra. Alla ord finns ju redan.
Grammatiken är hård som sten. Jag pusslar ju bara
sätter in en känsla här och där, inklämd.
allt känns som plagiat av ingenting
och bacon har fått ett nytt namn
och nya ord har ersatt de invanda.