Ibland får jag panik på livet. Väntan. Består hela livet av väntan?
Lovet är slut, och jag väntar på helgen, för att få vila lite.
Men efter helgen är det ännu en vecka, och ännu en och ännu en.
Då längtar man till nästa lov, som är en vecka, efter det återgår man till det vanliga livet,
i vecka efter vecka.
I väntan på nästa lov.
I väntan på student och framtid.
För att skaffaf jobb, och återgå till det normala och vila två dagar i veckan.
Hela livet är en väntan.
men samtidigt njuter jag av varje sekund..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
vad bra du skriver, hörru. intressant!
Skicka en kommentar