"Sandra, jag har saknat dig så himla mycket" sa du, gav mig en puss och kramade mig lugn i stormen av porslinsleenden.

"Ni är dom två ända jag litar på" sa du och jag ville ge dig all kärlek jag kunde på sekunden för du värmde mitt hjärta i det kalla duggreget.

"Du kan alltid ringa mig, jag skulle lätt gå från en lektion" sa du och jag insåg hur mycket jag saknat dig och allt som är vårt.

Jag hatar människor, men några kan man bara inte låta bli att älska,
jag känner dom bästa.