Skruvar upp
musiken dödar
men räddar
från allt
som inte orkar
höras
vetas
tros
Friheten sinar
och kanske
finns den
inte längre
för själen
fick sitt straff
bakom lås och bom
de rostiga gallerna
faller sakta ner
plågar sig igenom
varje ven
i den livlösa
kroppen
här finns ingen renande vind
svettluften fyller
de döda lungorna
och ibland
dör vi
lite
hela tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
riktigt, riktigt fint.. gillade specellt de tre avslutande raderna <3,
Skicka en kommentar