Mitt humör är som en jävla berochdalbana, och jag ramlar snart ut.

Igår var det lycka till tusen. Närhet, kramarna, maskroskrig, pratpratprat, hand hållning, promnader. Allt var lycka. EllerintemedPetradåmenviförsökerglömmadet. Sen åkte Jossa hem vid nio, vi stod och kramades hur länge som helst innan. Jag saknar henne redan, men våran dag glömmer jag aldrig.
När jag kom hem fanns det en pizza på bordet, så jag satte mig och kollade på Nile City och åt.
Underbarunderbaradag,
Sen, satte jag mig vid datorn, intesmartintesmart.

Vaknade i morse, hade sovit nio timmar vilket är väldigt mycket mer än jag brukar, men jag var ändå trött. Tess och jag fixade jobbet och sen var jag tvungen att sätta mig med So. Tråktråktråk. Sen såg jag Petras dikter och, aj. Orden var kanske inte menade så som jag tog dom,
men det gjorde ont. Sen kom Cili in och jag pratade med henne, det var längesen. <3
Sen var det mat, min familj är för underbar, Ibland. Syster <3
Nellie (Förlåtjagvetintehurdittnamnstavas!) skickade sötsöta mail när jag kom tillbaka till datorn och jag blev glad. Och nu sitter jag här igen, fast i So:n som jag verkligen inte orkar med.
Skoltrötttilltusen. Kollade upp tågbiljetter och såg att det redan blivit 200 kronor dyrare. Jag MÅSTE få åka till Elin, jag saknar henne så jävla mycket!

Bara funderar på hur den här kvällen kommer sluta.