Fyra timmar kvar.
Satt framför scenen och skrattade och fick fyrkantiga mönster på händerna.
Två timmar kvar.
Var iväg och mötte syskonen ett tag, och hörde på håll hur Maia hirasawa började spela. Kunde gå förbi allt folk på grund av banden vi fått, vilket var väldigt skönt! Maia är fin. Hon såg så gullig ut däruppe på scen.
En timme kvar.
Miss Li spelade på avstånd, det var synd. Men vi hörde och dansade iallafall.
Tio minuter kvar.
Lasse. klappklappklapp. Lasse. klappklappklapp. Lasse. klappklappklapp.
Och så kom han äntligen ut, och alla skrek öronbedövande högt.
Han öppnade upp med några låtar jag inte kunde så bra, men jag stod och log ändå, för allt var så himla fint. Låtarna flöt på och vi bara sjöng och njöt.
Jag dricker glögg med balkongdörren öppen inatt
jag är så trött på alla mail och koder
jag vill ha dig här på riktigt inatt
och suga liv ur din halspulsåder.
Vi skrek. Och kramades och dansade i takt hela låten. Allt var så otroligt vackert.
Hela konserten var otroligt fin. Jag saknade dock lite låtar. Dom där lite mindre kända som man älskar lika mycket ändå.
Men sammanfattningsvis så var det så bra som bara lars kan vara. <3