Tankarna täcktes av snö

Det var fint idag,
Vi var på poetryslam på hängmattan. Jag gillar hängmattan, det är
mysigt, och alla människor är så speciella och fina.
Tävlingen gick iallafall till så att de som anmält sig, fick
en mening, och skulle improvisera fram en dikt som skulle innehålla den här meningen.
Det var nyskapande, kul och inspirerade,
absolut en grej man går på igen!
En av meningarna var "Tankarna täcktes av snö",
och jag kollade på Tilda och sa;
Vi skriver varsin dikt på det!
Sagt och gjort,
här är min dikt:

I vårens sol
sprack våra knoppar ut
i full blom
och i värmen
växte vi större
än någonsin.
Höstens regn renade
oss från allt vi upplevt
och vi levde
bara i oss.
I våra ord,
och allt vi inte sa.
Det blev vinter
och tankarna
täcktes av snö
som stilla seglade ner
från den klara
stjärnhimlen
när allt vi hade tog slut
i takt med året.

och ibland
tror jag att
det året,
Vårat,
var det enda jag levde.
För det var bara då
jag kunde se
mina andetag
göra vita moln
i den kalla luften.